I got everything you ever wanted

Ibland brukar jag fundera på hur det egentligen kommer sig att jag mår dåligt över maten. Jag kan inte se en annan människa som äter något flottigt och äckligt utan att tänka "usch vad du kommer att bli fet om du fortsätter så där". Det är inte normalt. Det är sjukt och vridet. Vad spelar det MIG för roll vad andra äter, egentligen? Hur kan min hjärna vara så programmerad att jag ryser bara av tänken på att stoppa i mig en stor portion med pommes? Eller pasta? eller vitt bröd?

Jag har ju precis allt, så vad är det egentligen för fel på mig som inte kan vara nöjd?
Antagligen just det. Jag har allt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0