Jag är ditt allt, även om du inte vet om det.
Jag har sovit till NU. Yes. Så jag kan lika gärna vinka adjö till all min planerade nattsömn. Bra jobbat B, BRA!
Annars mår jag som en liten prinsessa! Invirad i mitt duntäcke sitter jag på MSN och spanar. Folk skriver det vanliga, har kryptiska namn och hintar om deras patetiska liv medan jag ständigt är frånvarande. Både vid MSN och med hjärtat faktiskt.
Plötsligt skriver han. Inte han som hjärtat vill ska skriva, utan han som på något sätt ramlar in i mitt liv då och då för att röra till min redan bräckliga tillvaro. Han som fick mitt ungdomshjärta att bulta och som lämnade de första djupa såren. Han som jag borde hata men inte kan stå emot, trots att jag numera ska föreställa mogen och "vuxen".
Han skriver inte "Hej" som en vanlig person skulle göra. Inte heller "Det var längesen vi hördes" utan ett kort och enkelt "Du vet att du saknar mig." Som om att det var den självklaraste saken i världen. Hjärtat gör några extravolter och jag är glad över att jag sitter bakom en skärm där ingen kan se hur nära sanningen han kommer med sina små ord. Mitt svar bli alltid detsamma;
"Och du kan inte leva utan mig"
och jag vet att jag är ännu närmare sanningen än vad han är.
Annars mår jag som en liten prinsessa! Invirad i mitt duntäcke sitter jag på MSN och spanar. Folk skriver det vanliga, har kryptiska namn och hintar om deras patetiska liv medan jag ständigt är frånvarande. Både vid MSN och med hjärtat faktiskt.
Plötsligt skriver han. Inte han som hjärtat vill ska skriva, utan han som på något sätt ramlar in i mitt liv då och då för att röra till min redan bräckliga tillvaro. Han som fick mitt ungdomshjärta att bulta och som lämnade de första djupa såren. Han som jag borde hata men inte kan stå emot, trots att jag numera ska föreställa mogen och "vuxen".
Han skriver inte "Hej" som en vanlig person skulle göra. Inte heller "Det var längesen vi hördes" utan ett kort och enkelt "Du vet att du saknar mig." Som om att det var den självklaraste saken i världen. Hjärtat gör några extravolter och jag är glad över att jag sitter bakom en skärm där ingen kan se hur nära sanningen han kommer med sina små ord. Mitt svar bli alltid detsamma;
"Och du kan inte leva utan mig"
och jag vet att jag är ännu närmare sanningen än vad han är.
Kommentarer
Postat av: skinnylove
åhh, jag känner igen den där.. Fast för mig är det en kille som jag träffade ett tag, men på ngt sätt vill jag inte bara släppa honom helt:P Det är skumt det där med killar alltså.. usch ushc.
Trackback
