We hate what you do and we hate your whole crew, so please don't stay in touch
Jag vet inte riktigt vad som är fel på mig, men jag har tappat alla hungerkänslorna. Förut var jag alltid konstant hungrig men nu, nej de är puts väck. Inte ens en liten påminnelse från kroppen att jag borde äta någonting. What's up with that?
Kan bero på att frökan perfekt har sjukt mycket annat för sig. Som tex. att köpa en egen lägenhet. Jag vill gärna på på strandvägen. Eller Söder Mälarstrand möjligtvis. Fast o andra sidan är ju min kära familj aldrig hemma så jag har ju en takvåning i centrala Sthlm (nej ni, mer än så avslöjar jag inte) för mig själv jämt och ständigt. Helt okej. Men jag hade faktiskt hellre velat ha en närvarande familj. Men det är väl så med framgångsrika föräldrar, de förväntar sig framgångsrika barn trots att de ständigt är frånvarande. Men jag lider inte egentligen. Jag får allting jag pekar på och jag får alltid som jag vill.
Ja du äntligen börjar de gå i rätt riktning för mig.
Ja just de i min värld va de, klart ja vågar berätta. Ja växte upp me separerade föräldrar, bodde me mamma å låtsasfarsa o halvsyrra. Va hos pappa varannan helg. Vi bodde i en 3:a (en billig sån) o ja o min syster delade rum, tills vi flyttade till hus, å hus kan ju ses som stort men dehär huset kostade endast 300 000. Mamma jobbar som städerska o min pappa på industri, Ingen medelsvensson trots att ett av mina efternamn är just svensson. Flyttade hemifrån som 17 o levde på ynka 5000 i månaden.. Nästan lika lite som ja har in nu när ja stämplar. Har jobbat på industri o i butik och fått kämpa ihop till varenda öre.. Men de gör mig inget, de va ju mina pengar :) Nu lever ja me pojkvän o katt i en 3:A i en liten stad med 10 000 invånare och har aldrig mått bättre. Drömmer om större städer, större bedrifter och om att leva ett annat liv. Men vissa drömmar e bara till för att drömmas.. Vissa ska en dag bli verklighet :)
jasså okej. :/ Hur tänker du då?
